WPs tankesmedja

Västerviks kommun står inför ett bistert faktum: våra skolor och förskolor dras med omkring 50 miljoner kronor högre strukturkostnader än jämförbara kommuner. Samtidigt larmar lärare om resursbrist och barngrupperna i förskolan växer. Hur går det ihop?

Svaret finns till stor del i hur vi förvaltar våra lokaler. Idag är skolans verksamhetslokaler låsta i en dyr och stelbent bolagsstruktur. Det innebär att skattemedel som är tänkta för pedagogik i stället äts upp av interna vinstmarginaler, bolagsskatter och en onödigt tung administration.

Westerwikspartiet kräver en förändring. Vi vill flytta förvaltningen av skolans lokaler från bolagsform direkt till kommunal förvaltning. Genom att skrota bolagskonstruktionen kan vi:

• Kapa dolda kostnader: Vi slipper de vinstkrav och skatteeffekter som följer med aktiebolag.
  
• Frigöra miljoner till klassrummet: Varje sparad krona på hyror och administration ska öronmärkas till fler pedagoger, mindre barngrupper och moderna läromedel.
  
• Prioritera verksamheten: Lokaler ska anpassas efter elevernas behov, inte efter vad som ser bäst ut i ett fastighetsbolags bokslut.

Vi kan inte fortsätta betala 50 miljoner mer än andra kommuner för ”strukturer” samtidigt som våra barn betalar priset i form av sämre stöd i skolan. Det är dags att vi slutar bygga luftslott i kommunala bolag och börjar investera i Västerviks framtid på riktigt.

Skolans pengar ska användas där de gör störst nytta: hos eleverna och lärarna. Vi i Westerwikspartiet är redo att ta fajten för att pengarna ska hamna rätt – men för att kunna förändra så måste Westerwikspartiet ha din röst.

Låt oss tillsammans prioritera kunskap före tegelstenar och bolagskalkyler.

Westerwikspartiet

Att bygga en ny arbetsmarknadsregion utan att investera i infrastruktur är som att bygga ett hus utan dörrar. Westerwikspartiet ser hur potentialen i norra Kalmar län hålls tillbaka av föråldrade vägar och ineffektiva reselösningar. Det är dags att Trafikverket slutar se vår region som en utkant och börjar behandla oss som den tillväxtmotor vi faktiskt är.

Vi kräver tre konkreta åtgärder för att säkra framtiden:

• Byggstart för Södra infarten 2027: Det här är inte ett önskemål, det är en nödvändighet för att Västervik ska kunna växa. Varje år av fördröjning är ett förlorat år för näringslivet.
  
• Åtgärda E22/Riksväg 40 omedelbart: Dagens trafikfarliga och underdimensionerade anslutningar mellan våra viktigaste pulsådrar är en skam. Vi kräver moderna av- och påfarter som klarar dagens och framtidens trafikflöden.
  
• Resecentrum Mommehål – ett måste: Genom att flytta tåg- och bussanslutningar till E22 skapar vi ett logistiskt nav som faktiskt fungerar för pendlare. Det är dags att tänka nytt och bygga för framtiden, inte förra seklet.

Vi har hört nog med vackra visioner. Nu kräver vi att resurserna omfördelas så att norra länet får den kraftfulla infrastruktur vi har rätt till. Västervik ska inte hamna på efterkälken!

Westerwikspartiet

Det pågår just nu ett arbete mellan Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Oskarshamn för att skapa en gemensam arbetsmarknadsregion. Tanken är god, men tempot är ett hån mot både företagare och skattebetalare.

Att sätta målbilden till år 2045 – om nästan 20 år – är ett tecken på politisk passivitet och en acceptans för byråkratisk ineffektivitet som kostar oss miljoner.

Westerwikspartiet kräver att målet sätts till 2030. Här är varför vi inte kan vänta:

Miljonrullning på pappersprodukter
Idag driver fyra kommuner separata näringslivsavdelningar med egna chefer, strateger och marknadsföringsbudgetar. Vår kalkyl visar att detta dubbelarbete kostar skattebetalarna ca 31,5 miljoner kronor varje år. Genom att slå ihop dessa till en gemensam, slagkraftig expertstab för norra länet kan vi spara minst 13,5 miljoner kronor årligen. Att vänta till 2045 innebär att vi kastar bort närmare 200 miljoner kronor på ren administration istället för på asfalt och räls.

Näringslivet blöder nu – inte 2045
Företag som Scania, Saft, IKEA och våra trähusindustrier skriker efter kompetens idag. De kan inte vänta två decennier på att personal ska kunna pendla. Genom att effektivisera förvaltningen kan vi använda de sparade miljonerna till att finansiera Expressbussar och ”Arbetspendlings-ringar” redan 2027. Vi ska inte vänta på statens långsamma järnvägsutbyggnad; vi ska skapa pendlingsmöjligheter med hjul på väg här och nu.

En dörr in – för riktig tillväxt
En investerare som vill etablera sig i vår region ska inte behöva knacka på fyra olika dörrar och vänta på fyra olika bygglovsprocesser. Vi kräver en gemensam etableringsmyndighet senast 2027. En enad front gör oss till en spelare att räkna med nationellt, vilket krävs för att tvinga staten att tidigarelägga upprustningen av Tjustbanan och våra riksvägar (35 och 47).

Sluta vänta på tillståndet ”sen”
Genom att sätta målet till 2030 tvingar vi fram de digitala lösningar och den samverkan kring yrkesutbildningar som krävs för att behålla våra unga i regionen. Att acceptera 2045 är att ge upp en hel generation.

Westerwikspartiet kommer att driva kravet på en gemensam tillväxtorganisation och en forcerad infrastrukturplan. Vi har inte råd med fler utredningar som samlar damm medan grannregionerna drar ifrån. Norra Kalmar län har en enorm potential, men den måste förvaltas med mod och snabbhet.

Låt oss bygga framtiden till 2030 – för företagen, för jobben och för skattebetalarnas pengar.

Westerwikspartiet

Jonas Jalkteg

Många röstar av gammal vana på samma parti i alla tre val. Men det behöver du inte göra och det kan faktiskt vara klokt att tänka ett varv till.

I Sverige har vi tre olika val av en anledning. De handlar om olika nivåer och olika frågor. Det betyder att du kan göra tre aktiva val – och påverka på tre olika sätt.

Du kan:

• Rösta på ditt favoritparti till riksdagen (gul röstsedel 🟡).
• Välja det parti du tror mest på i regionen (blå röstsedel 🔵).
• Och samtidigt lägga din röst lokalt – där besluten om din vardag faktiskt tas (vit röstsedel 🤍).

Besluten om våra skolor, vägar, företagarklimat och äldreomsorg i Västervik fattas här – inte i Stockholm.
Därför är det viktigt att inte låta kommunvalet bara “hänga med” av slentrian.

Använda din möjlighet att påverka lokalt:

• Behåll ditt riksdagsparti.
• Gör ett aktivt val i kommunvalet – välj Westerwikspartiet på den VITA röstsedeln.
• Sätt ett personkryss framför din favoritkandidat.

Din röst i kommunvalet är din chans att påverka det som ligger närmast och den möjligheten är värd att ta på allvar.

Sverige är idag ensamt i EU om att hålla val till riksdag, region och kommun samma dag. Det kan framstå som effektivt, men i praktiken innebär det att den lokala demokratin hamnar i skuggan av rikspolitiken. 

Under varje valrörelse är det riksdagen som sätter dagordningen. Regeringsfrågan och nationella konflikter får nästan allt utrymme, medan just de frågor som påverkar människors vardag allra mest – skola, äldreomsorg, LSS, hemtjänst, samhällsplanering, kompetensförsörjning och trygghet – förlorar sin plats i debatten. Majoriteten av välfärdens avgörande beslut fattas på kommunal nivå, men syns minst under en valrörelse där riksnivån dominerar helt. 

Det gör att medborgarnas möjlighet att ta ställning i lokala frågor försvagas. Forskning visar också att kunskapen om regionernas uppdrag är låg, trots att dessa ansvarar för sjukvården och hanterar enorma budgetar. När allt avgörs samma dag riskerar väljare helt enkelt att inte hinna orientera sig. 

Den gemensamma valdagen är inte heller ett gammalt svenskt arv, utan en konstruktion från 1970-talet anpassad till ett system med treåriga mandatperioder. De förutsättningarna gäller inte längre. I dag leder ordningen till att kommunala frågor, trots att de formar vardagen för alla invånare, inte får den självständiga uppmärksamhet de förtjänar. Att diskutera skilda valdagar handlar därför inte om partipolitik, utan om demokratins kvalitet. Kommuner och regioner är navet i den svenska välfärden, men deras frågor hamnar allt oftare i skymundan. 

Det är också en av förklaringarna till att det under de senaste två decennierna har bildats – och fortsätter att bildas – nya lokala partier runt om i landet. De uppstår som en reaktion på att kommunala frågor trängs undan av rikspolitikens konflikter, och som ett försök att höja kvaliteten i det kommunala beslutsfattandet. 

När människor upplever att vardagsnära frågor inte får gehör i den nationella partilogiken söker de nya vägar för att stärka det lokala självstyret. Den utvecklingen borde tas på allvar. Alla kommuner och alla medborgare förtjänar en egen valdag – en demokratisk arena där lokala frågor står i centrum, inte i skuggan av riksdagen.

Jonas Jalkteg 

Westerwikspartiet